Fredrik Ekblom inledde årets säsong som regerande mästare och enda förare med tre STCC-titlar. Det blev så när en fjärde titel i år men till slut fick han ge vika i säsongens näst sista race. Fredrik är ändå inte särskilt missnöjd med årets säsong utan tycker snarare att han och teamet gjorde en ännu bättre insats i år.
– 2007 var på alla vis ett fantastiskt år som var svårt att toppa men jag tycker vi gjorde det i år, säger Fredrik. Teamet jobbade ännu mer strukturerat, vi utvecklade sättet vi arbetade på och gjorde bilen ännu bättre. Vi hade inga stora problem under året, samarbetet med Öhlins var väldigt bra och teamet ska ha stort beröm. Trots alla framgångar vi hade 2007 var det ingen som var mätt i år. Vi ledde stora delar av mästerskapet vilket innebär att vi körde med mycket vikt i bilen och ändå var vi snabba varje helg.

Snabbheten var något Fredrik verkligen visade prov på i år. För tredje året i rad gick han vidare till Super Pole varje helg. Det innebär att han är enda förare som aldrig har missat Super Pole sedan formatet infördes 2006. Fredrik hade också tre snabbaste varv, fler än någon annan, tre pole och hela sju pallplatser från de tio racen.
– Jag är faktiskt lite förvånad över hur snabba vi lyckades vara men det är ändå inte helt ologiskt. Jag hade ett år med BMW under bältet och lärde mig mycket om bilen och teamet ifjol som jag hade nytta av i år. Sen är det ju kul att visa att man kan förbättra sig som förare fortfarande fast man inte är 22 år längre, skrattar Fredrik.

Titelchansen försvann slutligen i Våler där Fredrik slog ihop med Tommy Rustad och fastnade vid sidan av banan. Två ytterligare race, startkraschen i det andra racet på Ring Knutstorp och motorraset på Karlskoga, påverkade också att titelchansen försvann till slut. Fredrik har funderat lite på vad som kunde ha gjorts annorlunda.
– Startkraschen på Knutstorp där vi tvingades till ett extra depåstopp och motorraset på Karlskoga kunde jag inte ha gjort något åt, det var helt enkelt bara sådant som händer i racing ibland. Som förare finns det med facit i hand alltid saker man hade kunnat göra bättre och kraschen med Tommy är något jag kanske hade kunnat undvika. Det var åtminstone något jag själv kunde påverka medan de andra två händelserna var utom min kontroll.

Fredrik avslöjar att han pratat med Tommy Rustad efteråt och vad han hade för inställning inför Norgeracet.
– Tommy trodde att jag skulle vara försiktig och köra för poäng men jag var i andra änden av skalan, berättar Fredrik. Jag var tvungen att göra ett toppresultat på Våler och jag åkte till Norge och siktade på att skaffa mig ett läge inför Mantorp där den som var först i mål i sista racet var årets mästare. Det krävde närmast en seger eller minst en andraplats i Norge och det körde jag för. I efterhand är det klart att jag skulle ha släppt i just den situationen men jag körde för att försvara min plats och ta en seger och så blir det i racing ibland.

Det blev i alla fall ett guld i år igen, WestCoast vann teammästerskapet efter en hård strid av Fredrik i säsongsfinalen på Mantorp.
– Teamguldet tycker jag både var viktigt och rättvist. Trots att vi inte kunde försvara förartiteln förbättrade vi oss på alla punkter i år och hela teamet gjorde en enorm insats och förtjänar att fira minst ett guld över vintern.